Solpaneler till båten

Tänkte jag skulle montera solpaneler på båten i vinter. Men jag kommer på mig själv, jag kan ingenting om solpaneler. Därför tänkte jag undersöka saken vidare och använda detta forum som en fusklapp till mig själv. Och skriva upp saker jag kommer på och kommer fram till under vägens gång, vi får se hur det går 🙂

Fast eller flexibel solpanel?

Ja det första jag stöter på i mina funderingar är om jag ska ha en fast (monterad) solpanel eller om jag ska ha en flexibel. Den flexibla finns i matt variant där man rullar ut den när den ska användas och således kan ta in den när den inte ska användas.

Flexibel solcell är ungefär 50% så effektiv som en fast kristatalline solcell.
Dock så minskar förmågan mer hos en kristallincell än hos en silikoncell vid mulet väder.
Hittade senare artiklar där man inte nämner silikonceller utan att det är ett tunnare lager kisel (som kristalline solceller består av)

Solceller genererar likström när de omvandlar solenergi till elektricitet. När solen lyser på solcellens framsida skapas en elektrisk spänning mellan cellens fram och baksida.
Varje enskild solcell genererar en låg elektrisk spänning. Man kan koppla flera solceller i serie och parallellt i solcellsmodulen för att uppnå önskade spännings och ström nivåer.

Olika solcellstyper:
Mono kristallina solceller
Poly kristallina solceller
Tunnfilms/amorfa solceller

Mono kristallina solceller innehåller en kiselbit. Solcellsmodulerna är inte helt fyrkantiga utan har rundade kanter. Verkningsgraden ligger på 15-22%
Dyrare än polykristallina solceller. Oftast svarta.

Poly kristallina solceller innehåller flera kiselbitar och innehåller helt rektangulära solceller. Verkningsgrad 15-17%
Billigare än monokristallina solceller. Oftas skimrande blå, går att få i andra färger, då med sämre verkningsgrad.

Tunnfilms / amorfa solceller finns i olika material och benämns därefter.
CdTe (kadmium, tellurid)
CIGS (koppar, indium, gallium, selen)

CdTe mer miljöfarlig (kadmium). Lägre tillverkningskostnad, lägre verkningsgrad.
CIGS, högre tillverkningskostnad, högre verkningsgrad.
Fördelen med tunnfilmssolceller är att de kan göras böjbara och på så sätt kan monteras på ytor där kristallina solceller inte är lämpliga.
Verkningsgrad 10-16%

Fast solpanelFlexibel solpanel
Crystalline
100% mer effektiv
Bryts ner långsammare av
Brukar ha en garantitid på ca 20 år
Formlösa sillikonceller
Garanti från 2-5 år

Effektiviteten på solpaneler är en av de viktigaste egenskaperna som är avgörande för kvaliteten på solpanelen. Effektiviteten hänvisar till hur väl en solpanel kan omvandla solcellsljus (PV / Photovoltaic) till elektricitet, detta presenteras i procent.

Prestanda på en solpanel. De här hade jag inte alls tänkt på. Att prestandan på en solpanel är som bäst i en viss temperatur, exempelvis 25 grader. Om temperaturkofficienten är -0.5%/°C. så minskar effektiviteten på solpanelen för varje grad temperaturen går upp. Om temperaturen går upp till 35 grader så minskar effektiviteten med 5%.

Lite frågor och svar jag stöter på längs vägen.

Kan man använda olika storlekar på panel tex 100 kW & och 50 kW?
Ja det kan man bara har en laddregulator som kan hantera den totala kilowatt systemet genererar.

Kan man använda olika märken på solpaneler?
Ja det kan man, bara de output på volten. Så du kan bara använda solpaneler för 12V. Inte en på 12V och en på 6V

Hittade ett exempel på vad man kan driva under en veckas tid med en 100 Kw solpanel, baserat på att den laddas i starkt solsken under 5 timmar.
Vet inte hur gammal denna var så jag tänker mig att jag ska göra en uppdaterad lista i slutet av detta, om jag kommer ihåg 🙂

En artikel jag hittade på priser på solpaneler som länkade till en återförsäljare av dessa. Visade sig att priset har halverats på 3 år, artikeln var från 2016.


http://electrotecenergy.se/typer-av-solceller/

Länge sedan sist.

Oj oj oj, bästa sommaren på länge och jag har inte varit ute på sjön en endaste gång pga. hälso problem. Men men, vi håller tummarna för att nästa sommar blir lika bra som denna 🙂

Slog mig också att det var länge sedan jag var här inne och skrev. Som sagt inte blivit mycket alls på båt eller motorfronten i år. Inte ens hjälpt någon att renovera en gammal Yanmar YS 8 eller 12. Men det ska bli ändring på det. På återhörande.

Avspolning av båt

Jag hittade en tråd här när jag googlade runt, där det var en forummedlem som tyckte att det var dyrt med 400:- för avspolning.

Avspolning 400:- känns väldigt billigt, jag vet inte vad de tar för timmdebitering runt om i landet men i Stockholm för en marina/varv så ligger timndebiteringen på runt 1000:-

Jag tycker att det lätt glöms bort vad som görs i de olika momenten.
Medlemmen tycker att det tar 3 minuter att spola av båten

Om jag nu höftar lite här.
Själva avspolningen 10 – 20 minuter
Man kanske måste köra några meter extra för att få båten till avspolnings platsen 5 min
Måste ta ut högtryckstvätten med elkabel och vatten & plocka ihop högtryckstvätten med vattenslangar, högtrycksslang, sladd för el 10 min minst
Service på högtryckstvätt
Underhåll ev. spolplatta

Om man bara räknar ihop pris för arbetstiden ovan så skulle det betyda om varvet tar 1000:- i timmen bli ca 500:-, och det är bara för arbetet. För avspolningen krävs det dock, vattenslang, tillgång till el (förmodligen en skarvsladd) och en högtryckstvätt.

När man tänker på helheten tycker jag faktiskt att 1000:- för att spola av den inte känns orimligt.
Eller tycker någon att det känns bättre att köpa en egen högtryckstvätt om ni är tvungna att betala 1000:- för avspolningen av båten? jag är bara nyfiken och undrar vad ni tycker?

Vad skulle ni tycka vara rimligt?

Alternativet är att man själv spolar av båten och köper det som behövs och FÖRVARAR det hemma. Höftning på gång igen, högtryckstvätt av den billiga sorten skarvsladdar & slangar 1300:- Sen ska jag ut där varje höst i kallgrader och frysa och spola av båten.

Nu när jag resonerat klart runt detta så tycker jag nästan att 1000:- känns billigt.

 

Byta motor – Volvo Penta MD7A

2015-12-12:
Jag har en vän som ska byta motor i sin segelbåt.
Eftersom jag själv trodde att jag skulle göra det nu i vinter så ville jag gärna vara med och hjälpa till vilket uppskattades.
Så motorn som ska bytas ut är en Volvo Penta MD7A.
Här är ett första innlägg om detta där jag bara jämför dimensioner och mått.
Han har tidigare tittat runt på marknaden vad som finns och tycker en ny Volvo Penta eller Yanmar känns för dyr. Han har då sneglat på andra märken så som Lombardini och Beta.
Mått:
Längd:
Djup till köl:
Volvo Penta MD7A – 713 mm
Volvo Penta MD7A – 143 mm
Beta 20 – 655 mm
Beta 20 – 182 mm
Lombaridni 702 – 560 mm
Lombardini 702 – 146 mm
Bredd:
Totalhöjd:
Volvo Penta MD7A – 456 mm
Volvo Penta MD7A – 573 mm
Beta 20 – 442 mm
Beta 20 – 519 mm
Lombardini 702 – 488 mm
Lombardini 702 – 511 mm
CC mått motorkuddar:
Volvo Penta MD7A – 360 mm
Beta 20 – 370 mm
Lombardini 702 – 410 mm
Längden: inga problem för Beta eller Lombardini.
Bredden: Betan är mindre än MD7A.
Lombardinin är breddare än MD7A, kan vara ett problem
CC mått motorkuddar: Betan vinner här med, är något större än MD7A, 5cm på varje sida, man kan klara sig utan att hamna utanför motorbädden. Lombardinin är alldeles för bred, måste bredda/bygga om motorbädden
 Här är nästan de jag tycker är bäst. Från Beta kan man beställa specialanpassade motortassar från fabrik då är det bara att lyfta ner i den gamla bädden utan att man behöver oroa sig.
Djup till köl: Lombardinin är nästan lika som på MD7A;n om man Betan skulle ta imot i kölen är det bara att lägga plattjärn imellan, inga problem.
Totalöhöjd: MD7A är högre än både Beta och Lombardini så det är inga problem.
Så om man kollar på måtten på dessa tre så skulle jag säga att man ska välja Betan framför Lombardinin.
Det som var nackdel för Betan (djup/höjd) var inget om man jämför med Lombardinind problem som är bredden och CC måtten. Kan vara så att Lombardinin är för bred och helt enkelt inte för plats i den gamla motorbädden så klart beroende på innermåttet.
Dimensioner på tillbehören:
Avgasslang: Bränsleslang:
Volvo Penta MD7A – 45 mm
Volvo Penta MD7A – 8 mm
Beta 20 – 50 mm (adapter för 45mm) Beta 20 – 8 mm
Lombardini 702 – 45 mm Lombardini 702 – 8 mm
Kylvattenslang
Volvo Penta MD7A – 16 mm
Beta 20 – 19 mm
Lombardini 702 – 19 mm
Här är det jämnt skägg, dock så är det Betan som har en annorlunda dimension här.
Avgasslangen, den är 50 mm mot Volvons och Lombardinins 45 mm. Så om du väljer Lombardinin skulle du teoretiskt bara plugga på ditt gamla avgassystem. (UPPDATERING, SE NEDAN)
Medans om du väljer Betan måste byta till en större dimension.
Dock så har inte jag varit med om at man inte bytt just detta när man ändå byter motor. Oftast har avgassystemet suttit sen båten varit ny och således är det då dax att även byta ut detta.
Du kan se det så här det du sparar på motorbädden på Betan kan du då lägga på avgassystemet. Vilket förmodligen kostar mindre än att köpa Lombarinin och börja bygga på motorbädden. Och det är betydligt lättare att göra detta nu när du ändå ska ha ut motorn.
(UPPDATERING) Jag har varit i kontakt med Beta ang. avgasslangen.
Och det är ok att använda en slangförminskning från 45-50 mm utan att det påverkar motorn.

Möjliga orsaker till motorproblem

Jag frå frågor ibland om olika motorproblem.
Här har jag samlat några felsympton för fel på marinmotorer följts av orsaken av vad som kan vara felet.
Felen är och orsakerna går inte att tillämpa på alla motorer.
(Punkterna är inte sorterade efter troligaste orsak till problemet, lite tokigt att jag satte siffror före varje)
Fel: Generatorn laddar inte
Orsak kan vara…
1. Remmen på generatorn slirar
2.  Du har dålig kontakt eller möjligtviss ett brott på en elledning
Fel: Motorns startar inte
Orsak kan vara.
1. Stoppreglage eller dömansgrepp är utdraget
2. Otilräcklig glödning
3. Motorn får ingen bränsle
4. Luft i bränslesystemet
5. Du har vatten i bränslet
6. Bränslefiltret är igensatt
Fel: Startmotorn fungerar inte eller går väldigt långsamt
Orsak kan vara…
1. Du har dålig kontakt eller möjligtviss ett brott på en elledning
2. Batterliet är slut / urladdat
3. En säkring har löst ut
Fel: Motorn startar men stanar direkt
Orsak kan vara…
1. Motorn får inte tillräckligt med bränsle
2. Luft i bränslesystemet
3. Du har vatten i bränslet
4. Bränslefiltret är igensatt
Fel: Motorn är svårstartad
Orsak kan vara…
1. Motorn får ingen bränsle
2. Luft i bränslesystemet
3. Du har vatten i bränslet
4. Bränslefiltret är igensatt
Fel: Motorn knackar
Orsak kan vara…
1. För hög kylvattentemperatur
Fel: Motorn uppnår inte rätt driftsvarvtal vid fullgas
Orsak kan vara…
1. Luft i bränslesystemet
2. Du har vatten i bränslet
3. Bränslefiltret är igensatt
4. Båten är för tung belastad
5. Du har inte full rörelse på reglaget
6. Du har onormalt hög beväxning på båten
7. Motorn får inte tillräckligt med luft.
8. Du har en felaktig propeller eller skadat den
 Fel: Motorn går ojämt
Orsak kan vara…
1. Motorn får ingen bränsle
2. Luft i bränslesystemet
3. Du har vatten i bränslet
4. Bränslefiltret är igensatt
Fel: Motorn vibrerar mer än vanligt
Orsak kan vara…
1.  Du har en felaktig propeller eller skadat den
2. Motorupphängningen är dålig/gammal eller felaktig
Fel: Onormalt hög bränsleförbrukning
Orsak kan vara…
1.  Båten är för tung belastad
2. Du har onormalt hög beväxning på båten
3. Motorn får inte tillräckligt med luft
4. Kylvattentemperaturen är för låg
5. Du har en felaktig propeller eller skadat den
Fel: För lågt oljetryck
Orsak kan vara…
1. För lite olja
2. Oljefiltret är igensatt
Fel: Temperaturen är ovanligt hög
Orsak kan vara…
1. För lite kylvätska
2. Motorn får inte tillräckligt med sjövatten
3. Remmen på cirkultaionspumpen slirar
4. Trasig termostat
5. Trasig impeller
Fel: Det kommer svart rök ur avgasröret
Orsak kan vara…
1. Otillräcklig glödning
2. Motorn får inte tillräckligt med luft
3. För låg kylvattentemperatur
4. Du har en felaktig propeller eller skadat den
Fel: Det kommer vit eller blå rök ur avgasröret
Orsak kan vara…
1. För hög oljenivå
2. För låg kylvattentemperatur
3. Topplockspakning är deffekt

Volvo Penta – Historia

Volvo Pentas historia.
1868 grundades Sköfde Gjuteri och Mekaniska Verkstad.
Där de tillverkade gjutjärnsprodukter behållare, kärl, ångpannor, tröskverk och plogar.
1907 får man en beställning på en fotogenmotor som benäms som B1, som konstruerades av Edvard Hubendick.
Motorn kallades Penta som på grekiska betyder fem. Penta (fem) efter de fem männen som deltog i de första mötet där ritningarna presenterades.
Ca 2 år senare 1909 levererades de första 20 penta motorerna.
1910-1919 utökas motorserien till 2, 3 och 4 cylindraga maskiner.
Alla motorer (3268 st) som såldes före 1920 till båtägare hade motorn ett standardvarvtal på 800 varv / minut.
1919 byter företaget namn till AB Pentaverken.
Efter första värdskriget råder det depression i landet och företaget tvingas drivas i mycket liten skala.
Men det var under 1920-talet som Penta får sitt genombrott som produktnamn.
1922 sker ett genombrott i företaget i och med att den första utombordsmotorn presenteras. U2, 343 motorer säljs det första året.
Under 1920-talet säljs det totalt 7 874 motorer, vilket är mer än övriga produktserier tillsamans.
1925 får man en beställning från ett nystartat bilföretag i Göteborg, företaget heter AB Volvo. De första Volvo bilarna levereras med Penta motorer. Mellan 1927-1930 levereras totalt 2280 motorer tilll Volvo, bilmotorerna som levereras är av modell DA-, DB-, och EB-bilmotorer..
1935 köps Penta upp av Volvo och byter namn på företaget till Volvo Pentaverken, samtidigt startar man ett företag som ska hålla i utvecklingeng av konstruktion och försäljning för icke bilmotorer. Företeget går under namnet AB Pentaverken.
Samma år introduceras en sexcylindrig råoljemotor med tre cylindrar på tomgång, Hallseman-motorn som är en mycket avancerad motor för sin tid. Detta är också året då den första kvinnorna anställs i företaget.
1940-talet, kriget sätter sina spår och företaget går en tuff tid till mötes då allt arbete går till bil, lastbil och bussproduktion.
1946 introduceras en motor som genast drar till sig uppmärksamhet. Med sin tysta och mjuka gång med förföbränning blir den första raka sexcylindriga dieselmotorn en mycket viktig produkt.
1950-talet är ett år då Penta etablerar sig på alvar på världsmarknaden med ett återförsäljarnätverk över hela världen.
1954 tillverkas den första serietillverkade turbodieseln.
1956 tillverkas den första laddluftskylda marin dieselmotorn. Motorserien utökas och en av de nya produkterna är MD1. MD1 är då världens minsta dieselmotor med direktinsprutning dessutom med en revolutionerande backväxel.
1959 kommer det stora genombrottet tillsammans med hela fritidsbåtsbranchen. Aquamatic introduceras på New York Boat show.
Innan AQ-dreven (AQ = Aquamatic) så hade man på mindre båtar utombordare eller rak-axel. Men fick nu möjlighet att drev
1960-talet man har stor framgång i USA med Aquamatic och försäljningen av kraftfulla sexcylindraga dieselmotorer blomstrar. Man öppnar även dotterbolag i England, Italien och Tyskland.
AQ-motorerna dominerar marknaden med B16, B18, B20 & B30 motorerna som byggde på de egna bilmotorerna. 250-drevet tas fram för att kunna möta  de höga vridmomentet från de större motorerna.
1965 ändrar företaget namn igen och denna gång till AB Volvo Penta.
1970-talet. Exporten fortsätter att öka och exportandelen ligger på 84%. Stora volymer av industrimotorer säljs till tillverkare av bevattningsanläggningar.
 Volvo Penta köper upp Monark-Cresent vilket innebär nya produkter till utombordar cegmentet.
115A-170A motorerna får nya förgasare, man byter ut den tidigare Zenith-Stromberg förgasaren till en Solexförgasare vilket gav en liten högre effekt.
1971: 270-drevet introduceras med powertrim som tillval. Drevet var förstärkt för att även kunna klara av V8:or som introduceras samma år. AQ210A.
1972: 280-drevet introduceras.
1973 introduceras S-drevet för segelbåtar.
1974 bildas Volvo Pente i nordamerika.
1976 byggs en fabrik i Chesapeka för marinkonvertering av V8 motorer.
1977 introduceras 40-motorn, en sexcylindrig maskin med direktinsprutning. ”Den första dieselmotorn med bensinprestanda”
1980-talet Företagets industrimotorer har fortsatt framgång och står för en tredjedel av omsättningen
Många nya produkter lanseras, den viktigaste var Duopropp som var världens mest avancerade INU-drev.
1982 blir Volvo Penta ett oberoende dotterbolag inom Volvokoncernern.
1985: 290-drevet introduceras med en ny sköld. 290-drevet har integrerad powertrim som standard.
1987: DP-dreven introduceras
1990-talet.
1991 lanseras KAD motorerna med KAD42.
1992 I Lexington (Tenesee, USA) byggs en anläggning som ska används till att producera bensimotorer och Aquamatic drev.
1995 Volvo Penta utvecklar EDC electronic diesel control. För att fokusera mer på den asiatiska marknaden bildar man ett asiatiskt bolag, Volvo Penta Asia Ltd. RailPac motorer introduceras
1998 Staffan Jufors utset till VD för Volvo Penta
2000-talet. 2000 Introduceras en ny motorserie med upp till 1850 hk vilket gör att man kan slå sig in på marknaden för  kommersiell sjöfart. De nya motorerna är raka sexcylindraga motorer men även motorer med V12- & V16-konfiguration.
2010-talet. IPS introduceras samt nya D3-motorer

Efterfrågade länkar

Senaste länkarna överst:
Länkar ibland från forum, har dock upptäckt att gamla länkar inte fungerar längre. Jag kan sedan inte redigera länkarna från forumen. Därför lägger jag länkarna här i bloggen/dagboken så jag kan redigera dom i efterhand.
Volvo Penta hjälp AQAD40A Kokar.
Jag skulle kolla med Micab
Oljesmortinnerlager 25mm axel under innerlagret kan man öven köpa täningssats och glidlager
Sprängskisser Volvo Penta För butiksförsäljning av Volvo Penta originaldelar rekommenderar jag MICAB

Polering, vaxning och vattenslipning

Allt fler och fler samlas på båtklubbarna och även på nätet för att polera och diskutera polering av sina båtar.
Jag har prövat flera polermedel under åren.
Dock har jag aldrig lagt något polermedel på minnet efter att jag använt det sista i burken,
Det som har fungerat bäst för mig är iaf 3Ms produkter. De är alltså om man vill polera sin båt med maskin och vill lägga ner det som krävs för att båten ska bli så fin som man tänker sig när man börjar. Och vill att det ska hålla ett tag.
Vist man kan köra med Hempels och Internationals typ som är som de bilshampon som man anväder, som gör allt i ett.
Ultraglozz är det många som tycker fungerar bra.
Dock så tycker jag inte att det fungerar alls lika bra som de produkter som är gjorda för mer specifika uppgifter.
Som de som jag använde sist.
Först 3Ms Fast Cut plus för de repor som är lite grövre, inte bara smårepor.
Efter det 3Ms Extra fine som tar bort smårepor och försleglar lackutan
Och till sist 3Ms Marine ultra perfromance vax.Ett höggblanksvax som är smuts och vattenavvisande samt skyddar mot UV-ljus.
Tycker personligen att det känns lite bättre än att köra som ultaglozzen.
Tar samma meddel två gånger som ska då först polera sedan försegla. Går inte riktigt ihop för mig.
Men jag är då ingen rekonditionerings expert.
Hempels och Internationals ”tvätt” produkter tycker jag däremot är trevliga när man vill svabba av båten lite snabbt.
Här nedan ser ni exempel på två båttar före och efter polering.

    

Före polering   –   Efter polering
Den här båten var väldigt repig, mycket små repor och en del stora, de stora är ilaggda med ny gelcoat och syns som klara små blåa fläckar De stora reporna vattenslipades och las i med nya gelcoat, i övrigt polerades båten.
  
Före Polering    –    Efter polering
Den här båten var jag med och hjälpte till på. Var två stora repor på varsin sida av båten. Tur var så hade min vän sinnesnärvaro att fotografera innan och efter. Men de ska jag bli bättre på i och med den här ”dagboken”.
Reoprna vattenslipades och polerades sedan med Fast cut plus, extra fine och avslutades med vax.
Så visst går det att få ordning på båten fast än det känns hopplöst.
Så fram med polermaskinerna och ut till båten och börja putsa.
Finns inget som är så tillfredsställande som att polera båten, blir så tydligt resultat.
Har fått några frågor ang. polering och våtslipning och tänkte att jag skulle uppdatera texten lite 🙂
Fråga: Måste man våtslipa om man har repor?
Svar: Våtslipa gör man bara om repan är så pass djup att den inte går att polera bort.
DOCK får den inte vara för djup, om man våtslipar bort en repa som igentligen är för djup så blir det en platt fläck på ytan. Natruligtvis blir gelcoaten mycket tunnare. Jag skulle egentligen inte rekommendera något att våtslipa själv om man känner sig osäker.
Har varit med om folk som våtslipat djupa långa repor med ett väldigt fulla resultat.
Men samtidigt så lär man sig inte om man inte försöker. En bra idé kan vara att ha någon som har gjort det förut som kan vara med och ge råd.
Om man har för djupa repor måste man lägga i med gelcoat så det blir en bula på båten som man sedan slipar ner till båtens övriga gelcoat tjocklek.
Fråga: Vart köper man 3Ms polermedel, vax & våtslippaper som du rekommenderade?
Svar: Jag köper de på Lidingö Marin, länkar nedanför.
Våtslippapret har jag köpt på den lokala färg & järnaffären
Jag har fått någon kommentar förut att jag gör ”reklam” för Lidingö Marin men tyvärr för er som tycker det bara är reklam. Jag kommer fortsätta uppge mina källor för mina inköp. Jag köper mesta av mina delar där då de har ett bra sortient och att jag altid har fått bra hjälp därifrån. Tycker det är bekvämt att köpa från ett ställe. Ibland får jag det på posten ibland så åker jag ut på tur till Lidingö. Nu lär det bli fler turer då de har flyttat till Bosön där jag har ett par vänner som har båten.
Fråga: Vilket våtslippaper ska jag använda?
Svar: Det beror på hur djup repan är, dock så brukar jag altid avsluta slipandet med ett väldigt fint papper.